one more wrong turn

Allt händer av en anledning, det är något jag tror otroligt starkt på. Att jag har vridit knäet ur led har en poäng det med. Jag tänker typ bara på det, vilket gör att jag inte tänker på saker jag inte behöver tänka på. Det ger mig något att fokusera på, det är något fysiskt jag kan försöka läka, samtidigt som jag undermedvetet läker mer mentala sår som fortfarande blöder. Jag har nämligen alltid haft en självdestruktiv personlighet. Eller ja, alltid och alltid, så länge jag kan minnas att jag har mått dåligt på. Fysisk smärta har alltid fått den psykiska smärtan att släppa lite, det har lugnat ner mig. Vilket antagligen är varför jag skar mig när jag var yngre. Fast det var bara töntigt. Men ändå, personligheten finns där och den gör så att jag gör som jag gör. Logiskt va?

I vilket fall som helst så händer allt av en anledning. Till och med hela Oscar-skiten hände av en anledning. Kanske är det meningen att vi ska vara tillsammans eller vafan, men vem bryr sig? Det är inte direkt som att meningen inte kan ändras, and honestly, right now, I don't want him back. Men att vara tillsammans med honom har lärt mig några saker som kan vara bra att veta. Jag kan vara älskad och jag förtjänar det. (Det är ganska stort och att jag har lärt mig det är något som gör så att jag alltid kommer att älska honom.) Man måste kunna lita på den man älskar, annars leder det bara till skit. Dessutom måste man lita på att man får må dåligt och vara osäker ibland, utan att den andra parten ska ge en skit för det. Säger du det än gång till så kommer jag bara att göra det. Remember that, assface? Det finns inget bättre än att vilja ge allt till någon som vill ha det och dessutom som vill ge en detsamma. Sedan att man inte ska vara så beroende av någon som jag har varit av honom, det är en annan femma. Det är fortfarande bra om man kan känna att det är okej att bara vilja vara i den andras närhet ibland, utan skuldkänslor. Dessutom behöver jag någon som är minst lika beroende av mig som jag är av denne.

Fast jag vet inte. Det är väl meningen att jag ska vara singel nu, det är meningen att jag ska spendera slutet av gymnasietiden ensam, lycklig and partying while doing it. Fast ja, det är inte direkt som att jag festar hela tiden heller, typ var femtionde dag. Men snart är det 100 dagar till studenten och tiden flyger iväg. Och det finns en mening med det med.

I'm just happy that it doesn't hurt as much anymore :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0